Vår historia

Mycket har hänt under Tidningen Vi:s 100-åriga historia. Skillnaden kan tyckas vara stor mellan 1910-talets enkla stridsskrift och dagens moderna magasin – men de grundläggande värderingarna är desamma.

1910-talet

I mars 1913 gav Kooperativa Förbundet, KF, ut första provnumret av Konsumentbladet, Vi:s föregångare. Det var ett enkelt, fyrasidigt blad med ledare, artiklar, kåserier, en novell och recensioner. Konsumentbladet skulle bli en ”tidning för kooperation och huslig ekonomi”. I januari 1914 startade regelbunden utgivning. Upplagan var redan från början 40 000 ex och tidningen kom ut en gång i veckan.

1920-talet

1924 görs Konsumentbladet om till en familjetidning, ”för Sveriges hushåll”. Det ideologiska innehållet minskar och det litterära materialet förstärks. Vilhelm Moberg hör till de författare som skriver i tidningen, han debuterar 1924. Upplagan stiger kraftigt mot 300 000 ex.

1930-talet

Konsumentbladet stöder KF:s arkitektkontor i den stora funkisdebatten som bryter ut 1930. Årsskiftet 1936/37 byter Konsumentbladet namn till Vi. 1937 startar Vi Reseklubben, som är livaktig än i dag. Flera uppmärksammade temanummer om statarnas, böndernas och sjöfolkets situation ges ut. Författarna fortsätter att medverka: Karin Boye, Nils Ferlin, Moa Martinson, Lubbe Nordström med flera. Vi börjar nu bli Sveriges mest spridda tidskrift.

1940-talet

1947 når Vi sin största upplaga hittills: 676 000 exemplar, vilket är detsamma som att 40 procent av Sveriges befolkning prenumererar på tidskriften. Redaktionen växer också och reportrarna skickas ut i världen. Elly Jannes skriver om efterkrigsnöden i Prag och Wien. Ivar Lo-Johansson angriper brister i åldringsvården och stärker Vi:s ställning som tidskrift för viktiga samtida sociala reportage. Astrid Lindgren debuterar som Vi-medarbetare med Bullerbybarnen.

Chefredaktör Seved Apelqvist formulerade följande programförklaring som publicerades i Vi nr 18, 1945:
”Vi vill roa och förströ utan att fördumma. Vi vill spegla nuets verklighet men inte förfalska den. Vi vill förmedla kontakt med kulturtraditionen men inte romantisera det gamla. Vi vill följa idéernas brottning men inte svänga efter vinden. Vi vill odla gemenskapstanken men inte släppa kravet på individens frihet. Vi vill vidga vyerna.”

1950-talet

Skönlitteraturen, inklusive barnlitteraturen, kom att fortsätta att spela en stor roll under 50-talet, samtidigt satsas det stort på utrikesreportaget samt journalistik kring miljöförstöring. Bildreportaget får allt större utrymme. Evert Taube skriver flitigt i Vi som nu marknadsförs under devisen ”Tidningen som vägrar att underskatta sin läsekrets”.

1960-talet

1962 publicerar Vi, som första svenska tidning, ett utdrag ur Rachel Carsons miljöklassiker Tyst vår. Satsningen på utlandsreportage fortsätter, bland annat är Vi på plats när Sovjet krossar Pragvåren 1968. Örjan Wallqvist blir ny chefredaktör och KF storsatsar på tidningen. 1967 får Wallqvist Stora Journalistpriset för ”nya Vi”.

1970-talet

Wallqvists efterträdare, Bo Präntare, och därefter Sten Lundgren, tvingas genomföra besparingsåtgärder under konjunkturnedgången i början på 70-talet. 1975 får Lars Westman Stora Journalistpriset för sina artiklar om svenska rättegångar; 1977 får Stig Edling och Hans Nestius samma pris för sin granskning av Socialstyrelsen. 1979 blir Allan Larsson chefredaktör.

1980-talet

Monica Boëthius blir 1983 tidningens första kvinnliga chefredaktör. Vi-skogen, det numera mycket lyckade biståndsprojektet i Afrika, startas under hennes tid. 1988 bolagiseras tidningen och ska stå på egna ben. Mats Ekdahl blir chefredaktör och tidningen går ut med den uppmärksammade reklamkampanjen ”Inget skitsnack!”.

1990-talet

1991 lanseras Bild-Vi, ett nytt forum för fotojournalistik. Ingemar Unge får Stora Journalistpriset 1992. Under nästa chefredaktör, Göran Gynne, startar Anita Sjöberg Vi:s Litterära båtsalong, där aktuella författare berättar om sina böcker för läsarna under en dygnslång båtfärd på Östersjön. Evenemanget blir omedelbart en framgång som fortfarande flyter på, nu med tre resor per år.

2000-talet

Anneli Rogeman blir ny chefredaktör och vd 2005. Vi övergår till månadsutgivning och blir ett elegant, samtida magasin om samhälle och kultur. Omgörningen belönas med utmärkelsen Bäste re-design 2005. Under de år som följer belönas Vi även med Publishingpriset (2005) och utmärkelsens Årets tidskrift (2007).

2006 startar Vi stiftelsen Teskedsorden, som arbetar ”För tolerans, mot fanatism”. Inspirationen kommer från författaren Amos Oz bok Hur man botar en fanatiker.

Hösten 2008 lanseras systertidningen Vi Läser, som blir en omedelbar läsar- och kritikersuccé. Vi Läser belönas 2009 med utmärkelsen Svenska Designpriset. Vi Läsers Johanna Jonsson fick 2013 utmärkelse ”Årets AD”.

2009 börjar Vi producera redaktionella produkter på uppdrag. Nu bland annat till Coop, Cancerfonden, Swedbank och Akademibokhandeln.

2010-talet

2010 tillträder Sofia Wadensjö Karén som vd samt chefredaktör för Tidningen Vi. Resan mot ett modernt medieföretag som står på egna ben, men också går mot strömmen i ett allt hårdare medieklimat, påbörjas. Konceptet kring de populära litteraturbåtarna utvidgas till att omfatta exempelvis Musikbåten och Framtidsbåten. Sofia Wadensjö Karén får Sveriges Tidskrifters stora pris 2017.

2018 blir Unn Edberg ny vd och chefredaktör för Vi. En digital omställning inleds. Under 2019 lanseras vi.se med ett medlemskap som ger möjlighet att både läsa och lyssna på texter samt bidra till journalistiken och delta i medlemsevenemang. Vi Läser får en ny webbplats som ett ständigt ökande antal bokälskare hittar till.